Låt mig va

Jag vet inte hur jag någonsin ska kunna förklara eller hur du någonsin ska kunna förstå. Men man kan jämnföra mitt liv som en berg och dal bana, ena studen är allt på topp och andra är jag hur down som helst. Mitt hjärta brister lite mer dag för dag, knappt så jag inte orkar längre. Nästan så jag är lite rädd för mig själv. Mina vänner det gör så ont, så jävla ont. Vad finns det att göra? Jag vet faktiskt inte. Det är så mycket som snurrar i mitt huvud just så, så mycket men ändå inget. Försöker att fokusera på något annat en smärtan, men det går inte. Vad gör man?

Låt mig va! Jag behöver inte era föreläsningar!