Ska jag ta det som en komplimang?

För er som inte visste så fyller jag snart 19!! (26 april) Och redan förra året när jag fyllde 18 så blev jag nojjig och kände hur gammal jag börjar bli. Visst endel tycker att livet ungefär börjar vid den åldern och jag kan inte något annat än att hålla med, men ändå på något sätt.. så känner jag hur åren börjar springa ifatt en. Snart är det dags att tänka på barn, hus, bil. Hund har jag ju redan klarat av! Haha.

Men idag när jag och Alexandra satt och fikade på coffe house fick vi en udda fråga från bordet bredvid, där en tjej och en kille satt. De bad om ursäkt för att dom var så rakt på rak, men det dom frågade var iallafall om vi åt P-piller. Alexandra svarade nej och jag svarade ja. Finns ingen anledning till att skämmas eller ljuga om en sånn sak tycker jag! Och dom blev jätte förvånade över mitt svar och frågade hur gammal jag var. Då svarade jag att jag var 18 år. Det jag då fick till svar var, namen oj! Du som ser så ung ut. Vilket jag i min tur 'kontrade' med, jasså jag som snart fyller 19! Hehe. De sa ännu en gång hur unga vi såg ut och vi svarade glatt, ja vi antar att det är positivt? Om några år iallafall? Eller...?

Har nu suttit och funderat på detta. Ska jag ta det som en komplimang? Att jag ser ung ut? Hur skulle ni tagit det?